Det är inte en djärv gissning att du någon gång i livet upplevt att ryggen krånglar. Värk och stelhet i ryggen hör till de absolut vanligaste besvären.

Bild-på-behandling-person-med-ryggsjott-&-smärta-i-ländrygg

Det är så vanligt att få värk och smärta i ryggen, att vi nästan kan garantera att du som läser detta har drabbats någon gång. Om inte, hör du till de ca 20% av befolkningen som klarar sig undan från ryggbesvär.

Oftast får vi ont i ryggens nedre delar, ländryggen. Men det förekommer såklart att vi får problem även i skuldror, nacke och axlar.

Vanliga skador och besvär i ryggen

Vi får ont i ryggen av de mest skilda anledningar. Det kan drabba oss mer eller mindre hårt – medan en del blir närmast invalidiserande känner andra bara en vag känsla av obehag i ryggen.

1

Nackspärr

2

Ryggskott

3

Musarm

4

Ischias

Ditt arbete är ofta en bidragande orsak till att du får besvär med ryggen. Det kan handla om stillasittande arbete vid ett skrivbord, eller det helt motsatta – tungt och ensidigt arbete med mycket tunga lyft och vridningar eller felbelastande arbetsställningar.

Här nedan följer en kort sammanfattning över några vanliga åkommor. Följ länkarna för att läsa mer om varje specifikt problem.

Lumbago

Bild på kvinna med ont-i-ryggen-foglossning-2Ryggont är för det mesta en ganska diffus åkomma. Faktum är att i många fall är det näst intill omöjlig för en läkare eller annan behandlare att med säkerhet ge en helt säker diagnos, trots mycket grundliga undersökningar.

Ibland talar man om Lumbago, som på vanlig svenska betyder ”vanligt ryggont” i ländryggen. Ofta kommer smärtan krypande, och förvärras när ryggen belastas.

Ryggskott

Ryggskott är däremot inte en smärta som kryper på dig, även om orsaken till ryggskott ibland kan byggas upp under lång tid. Istället hugger det i regel plötsligt till i ryggen när den belastas, ofta i samband med en vridning eller ett lyft.

Du känner en ögonblicklig smärta och en låsning i ryggen, ibland också med krampkänningar i ryggmuskulaturen. Läkaren kallar detta tillstånd för lumbago acuta – förr i tiden kallade man det också trollskott.

Ischias & Falsk Ischias

Om du har ont i ländryggen, med en smärta som dessutom strålar ner i benen och fötterna, har du troligtvis fått påhälsning av ischias. Den vanligaste orsaken till ischias är att någon av diskarna i ryggraden har blivit deformerad eller skadad, varpå ischiasnerven kommer i kläm.

Det finns också något som kallas falsk ischias. Denna åkomma beror snarare på störningar i ryggraden eller bäckenets leder, olika benlängd eller gamla skador i knän eller fötter. Vid falsk ischias strålar smärtan aldrig ned under knähöjd.

Nackspärr

Har du någonsin drabbats av nackspärr, så vet du hur vardagslivet plötsligt blir till en utmaning. Nackspärr, eller akut torticollis, kommer ofta plötsligt, med kramper i nackens muskulatur. Ofta gör det riktigt ont när du försöker vrida på huvudet.

Men det handlar inte bara om att det gör ont i nacken, det är i regel också svårt rent fysiskt att vrida på huvudet eftersom det ”tar emot”.  Ibland kan smärtan sprida sig ner till armar, bröst och skuldror.

Idrottsskador

Hopparknä, meniskskada, korsbandsskada, löparknä och hälsporre. En idrottsman eller -kvinna kan springa på många olika sorters problem under sin karriär.

En stor mängd av alla idrottsskador kommer inom idrotter med mycket kroppskontakt, snabba löpningar och vändningar, upprepade start och stopp-sekvenser och andra påfrestningar.

Musarm

Vad har det här med ”ont i ryggen” att göra, tänker du. I ärlighetens namn inte särskilt mycket, men många gånger finns ett samband mellan ryggproblem och musarm, på så sätt att det bottnar i liknande felbeteenden.

T.ex. du som har ett stillasittande jobb framför datorn, upplever ofta både problem med ryggen och med besvär i armar och handleder, på grund av felaktig eller ensidig arbetsställning.

En ergonomisk genomgång av din arbetsplats kan hjälpa dig att bli av med båda problemen på samma gång.

Ont i ryggen – de vanligaste orsakerna

Trivs du på jobbet? Det kan ha större betydelse än du anar. Det finns undersökningar som visar att ländryggssmärta och andra ryggproblem kan bli värre om man har ett arbete där man inte trivs.

Det kan bero på att man inte känner sig uppskattad eller att arbetet är förenat med höga krav, dåligt stöd och ingen eller liten kontroll över sin egen arbetssituation.

Behöver jag söka vård för mina ryggsmärtor?

Bild på behandling av patient med rygg & nackbesvär

I de allra flesta fall är det inte nödvändigt att söka upp vårdcentral eller annan behandlare. I normala fall försvinner problemen av sig självt med tiden.

Men om du inte känner att det blir bättre efter några veckor, rekommenderar vi att du konsulterar en sjukgymnast, kiropraktor eller naprapat för att få hjälp.

Ryggstöd – hjälpmedel som lindrar

Även om många ryggbesvär försvinner med tiden, utan att du behöver behandla dem, kan det vara en skön hjälp att använda något av alla de hjälpmedel som faktiskt finns på marknaden.

  • En så kallad ryggdyna ger avlastning och ett stabilt stöd för ryggen. Enkel att använda och kan användas såväl hemma so mi bilen och på arbetet.
  • Ryggbälte är ett skydd som ger värme samtidigt med kompression och kan vara en bra hjälp vid muskelvärk och lättare ryggbesvär.
  • För att hjälpa kroppen att sträcka på sig kan du använda ett så kallat hållningsband eller bälte som gör att rätt muskler belastas och ger dig också en djupare andning.

Ryggstöd finns i en mängd olika utföranden och med olika syfte. Hållningsvästar, ryggbälten, gördlar, foglossningsbälten och korsetter.

Alla har det gemensamma målet att de ska underlätta din vardag, och kanske lindra smärtan tillräckligt för att du ska kunna fungera normalt.

Vad kan jag göra själv för att lindra smärtan?

Det är en naturlig reaktion att man tänker ”vila” när man får ont i ryggen. Att det är bäst att ta det lugnt ett tag. Och självklart ska du ta det lugnt i den bemärkelsen att du definitivt inte ska träna på som vanligt – i synnerhet inte om du är idrottare på lite högre nivå.

Men det innebär inte att du ska parkera dig i sängen och vänta ut smärtan. Då inser du snart att du kommer att få vänta länge.

Den gyllene medelvägen är alltså den bästa. Alltså att så långt det är möjligt försöka att leva som vanligt, möjligen med undantag av de två första dygnen efter t.ex. ett ryggskott. Utför de vardagssysslor du brukar göra, men ta ett steg tillbaka om du känner att det gör för ont.

Det viktigaste är att du inte pausar livet och blir liggande i sängen. Håll dig i rörelse så mycket du kan, ta promenader, stretcha och kombinera gärna med ett värmande ryggstöd eller bälte.

Att förebygga ryggont

Oavsett vad vi hittar på, finns det inga garantier för att vi inte ska drabbas av ryggont. Men det finns saker vi kan tänka på så att det inte händer helt i onödan.

Precis som ovan, när du går och väntar på att bli frisk, så är grundregeln: rör på dig! Det enskilt bästa du kan göra är att rusta kroppen för att tåla olika påfrestningar, och det åstadkommer du med motion och regelbunden fysisk träning.

Träning håller igång blodcirkulationen, samtidigt som den stärker kroppens muskulatur.

Förutom att hålla dig aktiv är också din kroppshållning viktig. Hur sitter du egentligen när du jobbar med datorn? Har du axlarna och nacken i en hukande position när du går? Försök att alltid sträcka på dig, och gå med rak rygg.